Agneta Gulz i Sydsvenskan (171016): “Det är synd att inte mer av detta når ut, för det finns ganska mycket konkreta saker man kan göra i undervisningen.

► Läs artikeln på webben



Skolan saknar kunskap om hur vi lär oss bäst

INPÅ LIVET : 16 oktober 2017 : Emma Leijnse

Lärare och elever vet alldeles för lite om hur hjärnan fungerar vid inlärning.
– Det är synd att inte mer av detta når ut, för det finns ganska mycket konkreta saker man kan göra i undervisningen, säger Agneta Gulz, forskare som samarbetar med lärare för att bygga undervisningsmetoder baserade på det vi vet om inlärning.


Hon ger ett par exempel på saker som vi vet i dag om hjärnans funktion vid inlärning:

* Det är svårt för elever att lära sig om de blir distraherade av telefonen eller datorn. Därför ska locket ner på datorn så fort den inte används.

* Genomgångar bör vara max 15 minuter långa för att hjärnan ska kunna fokusera. Sedan måste man bryta av på något sätt.
– För att bearbeta och lära sig behöver man också vara aktiv. Det är okej att läraren pratar men sedan måste eleverna få tänka själva, till exempel genom att hitta fler egna exempel eller tala om för varandra vad läraren sa, säger Agneta Gulz, som är kognitionsvetare vid Lunds universitet.


Ett annat exempel handlar om repetition. Det är bra att repetera, och helst ska det vara i form av en sammanfattning eller ett återberättande, där eleven får formulera den nya kunskapen med egna ord.

Agneta Gulz och hennes forskarlag är ofta ute på skolor för att berätta om motivation, uppmärksamhet och förståelsens betydelse vid inlärning, utifrån kunskap om hur hjärnan fungerar vid inlärning. Hon tycker att det är viktig kunskap att föra ut till lärare och lärarstuderande, men att den påfallande ofta saknas.
– På responsen märker man om något är alldeles nytt. När vi berättar vad vi vet om kognition, minne och fokus, händer det att lärare säger “Oj, har hjärnan med lärande att göra?” Det säger nåt om hur deras utbildning ser ut.


Lärarutbildningarna förmedlar sällan denna slags kunskap, något som Agneta Gulz och hennes forskarlag försöker ändra på. I ett nystartat samverkansprojekt har forskarna kontaktat lärarutbildningar för att erbjuda utbildning till dem som undervisar på lärarutbildningen. Men reaktionerna på deras erbjudande är lite blandade.
– En del blir glada, men det finns de som inte tycker att det hör hemma i lärarutbildningen. Det finns lite olika syn på vad en lärare bör bära med sig, säger Agneta Gulz.

Ett annat projekt som precis har startat på Lunds universitet är att utveckla en plattform där forskare och lärare kan mötas för att diskutera ny kunskap om hur lärande går till och hur man kan använda dessa kunskaper inom skolan.
– De senaste femton åren har det gjorts stora vetenskapliga landvinningar kring hur barn och unga lär. Det är dags att tillämpa den kunskapen i våra klassrum, säger Agneta Gulz.