Masterprogram i kognitionsvetenskap

HAKOG, 120 hp

Vad får jag lära mig?

Kognitionsvetenskapen studerar modeller för tänkandet. Inom ämnet arbetar man med många frågor av tvärvetenskaplig karaktär.

Först och främst kommer frågorna kring begreppet representation: Hur representerar vi upplevelser i hjärnan? Tänker vi i "ord" eller "bilder"? Hur kan man representera abstrakt kunskap? Hur kan språket representera verkligheten? Påverkar kulturen vårt sätt att tänka?

Ett nära besläktat område rör inlärnings- och minnesprocesser: Vad sker när vi lär oss ett språk? Hur bildar vi nya begrepp? Hur bevarar hjärnan det vi lär oss och hur kan vi framkalla ett minne? Vilka biologiska funktioner har de kognitiva processerna?

Ett tredje problemområde är i vilken mån de mänskliga kognitiva processerna kan återskapas med artificiella medel, t.ex. datorer: Är nervceller nödvändiga för tänkande eller kan det finnas "förnuftiga" maskiner? Går det att bygga en robot som självständigt löser praktiska problem? Är det möjligt att en maskin kan ha ett medvetande eller en fri vilja? Måste en dator "förstå" ett språk för att kunna göra bra översättningar?

Kognitionsvetenskapens modeller kopplar ofta samman material från närliggande forskningsområden. Ämnet anknyter till den kognitiva psykologin genom studier av perception, inlärning, minne, motivation, etc. Tillsammans med lingvister försöker man förstå de mekanismer som reglerar språklig kommunikation. Inom filosofin har man länge studerat logiskt tänkande och allmänna frågor om vad kunskap är, samt bidragit med teorier om medvetandets funktion. Från biologi hämtas kunskaper om hjärnans evolution och en förståelse för djurs tänkande och inlärningsförmåga.

Kognitionsvetenskap strävar efter att koppla de filosofiska teorierna till empirisk kunskap. Teori och empiri samverkar för att utveckla nya teknologier som passar människan som informationsvarelse. Neurovetenskapernas snabba framsteg i studiet av hjärnans funktion gör det möjligt att studera de kognitiva funktionernas neurofysiologiska förankring. I en typ av modeller vill man simulera människors och djurs förmågor att tänka, planera och lösa problem med hjälp av datorer. Kognitionsvetenskapen knyter därför också an till de grenar av datalogin som kallas artificiell intelligens (AI) och robotik.

Delkurser

Termin 1

• Introduktion till kognitionsvetenskap
• Kognitiv neurovetenskap
• Komparativ kognition

Termin 2

• Forskningsmetodik
• Kognition, interaktion & design
• Kognition och kommunikation
• Projekt

Termin 3

• Neuromodellering, kognitiv robotik och agenter
• Kognition, lärande och avancerad teknologi
• Valfri kurs
• Modeller och teorier i kognitionsvetenskap

Termin 4

• Examensarbete

Är jag behörig?

För behörighet till masterprogrammet krävs en examen från grundnivå.

För särskild behörighet till masterprogrammet krävs 90 högskolepoäng i något av ämnena antropologi, allmän språkvetenskap, datavetenskap, informatik, neurovetenskap, biologi, psykologi, pedagogik eller teoretisk filosofi. Utbildning motsvarande 90 högskolepoäng i kognitionsforskning eller kognitionsvetenskap från annan högskola ger också särskild behörighet.

När kan jag börja?

Masterkursen börjar höstterminen 2009 och löper på heltid under två år.

Vill du veta mer?

Kontakta vår studievägledare på 046-222 09 23 eller studievagledare@lucs.lu.se.

Kursansvarig: jana.holsanova@lucs.lu.se

Om du är nyfiken på ämnet kognitionsvetenskap men inte vill binda upp dig direkt för två års studier på masterkursen, så kan du läsa KOGM01, Kognitionsvetenskap, introduktionskurs, 15 högskolepoäng. Det finns en stor risk att du blir biten! I så fall får du tillgodogöra dig dina poäng från introduktionskursen i masterutbildningen.

Välkommen!