| HOME | NEWS & MEDIA | BLOG | NGDL | PROJECTS | PUBLICATIONS | STUDENT PAPERS | Last updated: 2015-10-12


NGDL :: En ny generation digitala läromedel


|  NGDL: HOME  |  NGDL: DEMONSTRATORER  |  LÄNKAR  |  LÄSTIPS  |


Magiska Trädgården

Magiska Trädgården är ett lek- & lärspel inriktat på ”tidig matematik” (eng. early math).
Målgruppen är barn i åldrarna 3 till 6/7 år.


Huvudmål med Magiska Trädgården

Målet med Magiska Trädgården är att erbjuda individanpassat stöd och individanpassade utmaningar med avseende på ”tidig matematik” för alla barn från 3-årsåldern upp till 7-årsåldern – oavsett var de befinner sig utvecklingsmässigt. Det relativt breda åldersspannet beror på att ett barns ålder inte nödvändigtvis säger så mycket om ett barns utvecklingsstadium – särskilt inte när det gäller tidig matematik där variationen är väldigt stor inom en given åldersgrupp.
   Vad man säkert vet är att en absolut majoritet av barnen i dessa åldrar (3-7 år) kan ta till sig väldigt mycket av så kallad tidig matematik – men de måste få tillfälle att träna och öva och bäst blir det när det sker i lekfull form. Speciellt när det kommer till matematik finns det föreställningar om att en del råkar ”ha svårt för matte” medan andra bara ”har lätt för sig”, men tittar man närmre så handlar det: (i) mest om man som barn fått möjlighet att träna, (ii) en del om intresse och motivation och (iii) nästan inget alls om skillnader i ”lärförmåga” – det är en mycket liten del av barnen som verkligen har någon form av inlärningssvårigheter när det gäller tidig matematik.


Om Magiska Trädgården

I den ”yttre” berättelsen om den Magiska Trädgården möter barnet ett antal små figurer (bland annat en panda, en igelkott och en mus) som har en gemensam trädgård – men trädgården är trist och tråkig; ingenting växer i den. Barnet börjar med att välja en av figurerna som sin vän och figuren ber barnet om hjälp för att få trädgården att växa upp – och då behövs vatten. Barnet och den lilla vännen samlar sedan vattendroppar i en vattenkanna genom att tillsammans lösa ett antal uppgifter och när de är klara med en uppgift kan de vattna i trädgården. Efterhand som barnet och dess vän samlar vatten och vattnar växer olika saker upp – vanliga växter blandas slumpmässigt med underliga och magiska växter och saker.
   Under den ”yttre” berättelsen om en magisk trädgård döljer sig lek- & lärspelets egentliga pedagogiska strategi. När barnet och den lilla figuren samlar vatten genom att lösa uppgifter lotsas de samtidigt igenom olika pedagogiska nivåer (i nuläget ca. 50 stycken) som steg för steg bygger upp den tidiga matematikens grunder. Samtidigt kan varje pedagogisk nivå spelas i ett flertal olika varianter (scenarier). Genom en automatisk individanpassning kan därför varje barn till synes spela samma spel (dvs. de spelar samma scenario) men den underliggande svårigheten (pedagogiska nivån) är mer eller mindre dold för dem. Dessutom gör den automatiska individanpassningen att barnen klarar lika många uppgifter, vilket ger dem lika många vattendroppar. Detta i kombination med att växterna väljs ut slumpmässigt gör att alla trädgårdar kommer att se olika ut och antalet växter beror i första hand på hur många gånger man spelat – inte på vilka svårighetsnivåer barnen nått.


Viktiga egenskaper i Magiska Trädgården

– Pedagogiken ”lära själv genom att lära ut”. 
– Individuell anpassning av svårighetsgraderna genom hela spelet. 
– Inkludering för att undvika att barn står ut på olika sätt; främst som ”särskilt svaga” och/eller ”särskilt starka”. 

”lära själv genom att lära ut”: För var och en av de pedagogiska nivåerna (se ovan) går barnet igenom tre olika så kallade ”modes”: (i) barnet löser uppgifter själv, (ii) den lilla vännen vill titta på för att ”lära sig” hur man gör och (iii) den lilla vännen provar att lösa uppgifterna medan barnet vägleder. Barnet tar på detta sätt en form av “lärarroll” i förhållande till den lilla figuren.
   De pedagogiska vinsterna med denna digitaliserade variant av “lära själv genom att lära ut” har visat sig vara väldigt stora för skolbarn. Även om det fungerar lite annorlunda med förskolebarn (som t.ex. inte alltid har samma “koll” på vad det betyder att “lära ut”) ser vi flera positiva effekter också här. Bland annat verkar självkänslan (“jag kan också detta”) för barn som av olika skäl är mindre säkra på sig själva få en boost – alla får möjlighet att vara lärare och visa “någon annan” vad som är rätt eller fel, även de barn som är mer tillbakadragna eller mindre säkra på sin egen förmåga. Eftersom det är välkänt att alltför många barn redan i 7- till 8-årsålder etablerat en låg tilltro till sin förmåga just i matematik (“jag kan bara inte detta”, “matte är inte för mig”) – är en ökad tilltro till sin egen förmåga redan under förskoleåldern viktig.

Individanpassning: Ur barnens perspektiv är det som händer detsamma för alla som spelar: man löser uppgifter och den lilla vännens trädgård växer (se ovan). Ur ett pedagogiskt perspektiv sker däremot något annat: vägen varje barn tar genom spelet individanpassas vad gäller: svårighetsgrad (pedagogisk nivå), hur många gånger en viss pedagogisk nivå behöver spelas/tränas och hur snabbt barnet kan gå vidare till svårare utmaningar (pedagogiska nivåer). Eftersom denna individanpassning beror på barnets individuella utveckling i spelet kommer alla barn att hela tiden spela på ungefär samma relativa svårighetsnivå och därmed samla lika många vattendroppar (om de spelar lika många gånger). Den automatiska individanpassningen är med andra ord mer eller mindre dold för barnen som spelar lek- & lärspelet.

Inkluderande: En viktig aspekt för att så många barn som möjligt ska stärka tilltron till sin egen förmåga är att inga barn står ut (exponeras) som bättre eller sämre i samband med ”tidig matematik”. Som redan antytts i beskrivningen ovan om Magiska Trädgården, så växer allas trädgårdar lika fort i takt med att barnen spelar, men inga trädgårdar ser likadana ut; barnen väljer själva var de vill vattna och slumpen avgör vad som växer upp. I kombination med den automatiska individuella anpassningen där samma scenario döljer olika svårighetsgrader, så finns i stort sett inga möjligheter för barnen själva att urskilja vem som är bättre eller sämre på matte – ifall de ens tänker på det som matte, vilket varierar mellan olika barngrupper.


Tillgänglig demo för Magiska Trädgården

Demon ger en viss inblick i hur lek- & lärspelet fungerar, men skiljer på en del viktiga punkter från den riktiga versionen. Läs mer på demosidan.
>> Demo: Magiska Trädgårtden



Fabelstaden [Critter Corral]

Fabelstaden är ett lek- & lärspel inriktat på ”tidig matematik” (eng. early math).
Målgruppen är barn i åldrarna 3 till 8 år.

Fabelstaden är namnet på den svenska versionen av Critter Corral som utvecklats vid School of Education, Stanford University, under ledning av Kristen Pilner-Blair. Critter Corral och Magiska Trädgården utvecklades parallellt inom samma större projekt med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Länkar med information om Critter Corral:
>> Stanford game entertains while teaching early math concepts
>> Hemsida för Critter Corral

Critter Corral (engelsk version) finns på iTunes : App Store (förutom under vissa perioder, då det används för studier).
>> App: Critter Corral (iTunes : App Store)

Fabelstaden (svensk version) kommer preliminärt att läggas upp på iTunes : App Store under januari 2016.
Obs! hittar ni det tidigare rekommenderar vi att ni väntar med att pröva det, eftersom det användbarhetstestas under hösten 2015.



Historiens väktare

Historiens väktare är ett digitalt läromedel som bygger på den pedagogiska principen ”lära själv genom att lära ut”. Ämnesinriktning ligger på historiska upptäcker och uppfinningar under 1400- till 1800-talet i kombination med en källkritisk pedagogisk ansats. Målgruppen är elever i årskurs 4 och 5.

I teamet bakom Historiens Väktare ingår delar av ETG (Educational Technology Group) samt tre experter i historiedidaktik.

Olika versioner av Historiens Väktare används i olika utvärderingar och studier under läsåret 2015-16. En demoversion planeras bli tillgänglig under hösten 2016.



Rutiga familjen

Rutiga familjen är ett lärspel i matematik som är inriktat på positionssystemet, vilket är en känd ”flaskhals” i grundskolans matematikundervisning. Målgruppen är 6- till 13-åringar.

Rutiga familjen kan sägas vara det första exemplet på ett NGDL (en ny generation digitala läromedel) framtaget i Sverige. Det utvecklades av Lena Pareto, Högskolan Väst, och vidareutvecklades av Pareto i samarbete med School of Education, Stanford University och delar av ETG (Educational Technology Group).

Kontakta Lena Pareto (Högskolan Väst) för mer information om Rutiga familjen.
>> Lena Pareto (Högskolan Väst)
>> Rutiga familjen