Summaries here:

Science NOW
Discovery News
Ekot (Swedish news radio)

Press release from Lund University (In Swedish):

Innovativ schimpans planerar hur människor ska luras

2012-05-10

Schimpansen Santino blev 2009 världsbekant för att han samlar sten och betongskärvor som han senare kastar på djurparksbesökare. Nu visar en ny studie att Santinos uppfinningsrikedom och förmåga att förutsäga besökarnas beteenden är större än forskarna tidigare sett. Inte bara samlar och tillverkar han projektilerna i förväg, han hittar också oväntade lösningar för att lura besökarna. Studien som genomfördes vid Lunds universitet publiceras nu i PLoS One.

Santino går och knackar efter svagheter i betongen med baksidan av handen (foto: Tomas Persson)

Särskilt intressant är att den studerade schimpansen genomför sina förberedelser när de människor han avser lura är utom synhåll. Det innebär att schimpansen planerar utan omedelbar återkoppling via sina sinnen från djurparksbesökarna – de som varit målet för hans planering.

Föremålet för den nya studien är även denna gång schimpanshannen Santino. 2009 blev han känd för sitt beteende att i förväg samla stenar och tillverka betongprojektiler som han senare kastade på djurparksbesökare från sitt trygga hägn på Furuviksparken i Gävle. Beteendet tolkades som ett tydligt exempel på spontan planering inför kommande händelser. Santinos psykologiska tillstånd var märkbart annorlunda när han planerade stenkastningen jämfört med hur det var under hans senare aggressiva utspel. Denna kognitiva förmåga hade tidigare betraktats som unik för människor.

Målsättningen med den nya studien, som genomfördes under säsongen 2010, var att samla mer detaljerad information om Santinos beteende. Ett nytt inslag var att han hittade uppfinningsrika sätt att gömma projektilerna, både i naturliga gömställen och i sådana som han byggt av hö. Alla gömställena placerades nära åskådarsidan. Därmed hann Santino kasta innan åskådarna hunnit ta skydd.

Den första högömman tillverkades efter att djurparksguiden upprepade gånger backat besökargruppen när schimpansen försökt kasta. Alla gömmor upprättades när besökarna var utom synhåll, och projektilerna användes när de återvände till området. För att kunna tillverka högömmorna var schimpansen tvungen att först gå in till inomhusdelen för att hämta materialet. Under hela säsongen visade det sig att Santino föredrog metoden att gömma projektilerna. Det visade sig också att Santino konsekvent kombinerade två metoder för att luras: dels att gömma projektilerna, dels att hålla tillbaka dominansuppvisningen som annars brukade föregå kasten.

De nya forskningsrönen tyder på att schimpanser kan representera andras framtida beteende utan att dessa är närvarande. Av avgörande betydelse är att schimpansens initiala beteende framkallade en framtida händelse snarare än att det förberedde honom inför en situation som han upplevt upprepade gånger förut. Detta indikerar en flexibilitet i planeringsförmågan, som hos människor utgår ifrån en sammankoppling av flera olika minnen från olika situationer som sedan används för att tänka ut potentiella framtida situationer.

Författarna till studien är Mathias Osvath vid avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet, och Elin Karvonen vid universitetets primatforskningsstation.

Artikeln heter ”Spontaneous innovation for future deception in a male chimpanzee” och publiceras nu i tidskriften PLoS ONE som utges av Public Library of Science.

Thesis abstract:

This dissertation is about the role of visual context information in communication. All accounts of language processing and communication agree that visual context is beneficial for understanding. Despite this, it is not clear through which mechanisms visual context works and whether these mechanisms also work in communication outside the lab setting. This dissertation aims to provide answers to these concerns and this is achieved through three different paths:

1. Testing known mechanisms under more realistic conditions.
2. Exploring new mechanisms for how visual context may inform communication
3. Resolve methodological issues that prevents experiments from being carried out under more realistic conditions.

This dissertation reports the work of five different papers. Paper I provided concise answers to the problem of temporal imprecision in eye-trackers with low sampling frequencies. Paper II investigated the habit of looking at visual referents as they are mentioned and found that this habit works even in very demanding situations with complex speech and complex scenes. Paper III suggested a new measure for evaluating communicative success in unrestricted conversations. This paper also found that visual context information allow speakers to understand each other better. Paper IV found that visual context information, which use is often made mandatory in language experiments, is used even if it is completely optional to the communication task. Paper V found that images of high emotional content is perceived as more helpful in a communicative task. This paper also found that participants do not gravitate toward a similar use of emotional language, which is predicted by a current theory.

More info on the thesis here.

Mathias Osvath with one of the ravens at the Lund University corvid cognition station.

]]> http://www.lucs.lu.se/2012/02/research-at-lucs-on-swedish-national-television/feed/ 0 http://www.lucs.lu.se/2012/02/conceptual-spaces-at-work-2012/ http://www.lucs.lu.se/2012/02/conceptual-spaces-at-work-2012/#comments Sun, 12 Feb 2012 15:33:55 +0000 Rasmus Bååth http://www.lucs.lu.se/?p=2131 This three day international conference brings together scholars who engage in the theoretical refinement of the Conceptual Spaces model, apply it to new phenomena, and improve on intended applications. Next to the dissemination of “success-cases,” the purpose is to demonstrate the model’s impact on the community, to investigate avenues for future research, and to delimit its scope by studying “anomalies.”

More information here: http://www.fil.lu.se/conferences/conference.asp?id=46&lang=se

Från utlysningen:

Lunds universitet ledigkungör härmed följande 35 anställningar som doktorand med
tillträdesdag den 1 september 2012

[...]

Med placering vid filosofiska institutionen ledigkungörs:
1 anställning i kognitionsvetenskap (referensnummer 43)
Upplysningar: professor Christian Balkenius.

[...]

Allmänna upplysningar om anställningsvillkor, regelverk etc: byrådirektör Jesper Olsson, Kansli HT. Fakulteternas bestämmelser för forskarutbildning finns på
http://www.ht.lu.se/doktorand/styrdokument-och-regelverk-foer-forskarutbildning.

Behörighet

Grundläggande behörighet att antas till utbildning på forskarnivå har den som har
antingen
1. avlagt en examen på avancerad nivå
2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60
högskolepoäng på avancerad nivå, eller
3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande
kunskaper

Särskild behörighet för respektive ämnes utbildning på forskarnivå framgår av de
allmänna studieplanerna, se http://www.ht.lu.se/doktorand/allmaenna-studieplaner.
Övergångsbestämmelser: Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på
grundläggande respektive särskild behörighet för tillträde till forskarutbildning, ska
även därefter anses ha grundläggande respektive särskild behörighet för tillträde till
utbildning på forskarnivå.

Urval

Vid tillsättningen ska avseende främst fästas vid graden av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Alla ännu icke antagna sökande rekommenderas att före ansökan ha ett samtal om ett möjligt avhandlingsarbete med ämnesföreträdare eller motsvarande i det berörda ämnet.

Ansökningshandlingar

Ansökan ska ske på särskild blankett som finns på
http://www.ht.lu.se/doktorand/ansoekan-och-antagning.

Till ansökan ska bifogas:
- dokumentation av studier på grundnivå och avancerad nivå (Ladok-utdrag eller
motsvarande)
- uppsatser/examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå
- förteckning över övriga relevanta meriter av pedagogisk och administrativ art
- artiklar, rapporter och föredrag av vetenskaplig karaktär som har relevans för ämnet
- i förekommande fall dokumenterade språkkunskaper relevanta för utbildningen på
forskarnivå
- projektplan (max 1 500 ord exklusive referenser).

Redan antagna sökande ska också bifoga uppdaterad individuell studieplan.

Till Registrator, Kansli HT, Box 117, 221 00 Lund skickas endast originalet av
ansökningsblanketten, inga ytterligare handlingar. Kopia av
ansökningsblanketten samt en uppsättning av samtliga åberopade handlingar
skickas samtidigt till aktuell institution enligt ovan.

Ansökan, inklusive åberopade handlingar, ska vara inkommen senast torsdagen den 1
mars 2012. Ange tydligt på avsedd plats i ansökan vilket ämne och vilket eller vilka
referensnummer ansökan avser. Ansökningshandlingarna arkiveras i enlighet med
Riksarkivets bestämmelser i två år.

Ovanstående är ett referat. Läs originalutlysningen innan du ansöker: Utlysning

Eye movements during scene recollection have a functional role, but they are not reinstatements of those produced during encoding.

Johansson, R., Holsanova, J, Dewhurst, R,  and Holmqvist, K

Abstract

Current debate in mental imagery research revolves around the perceptual and cognitive role of eye movements to “nothing” (Ferreira, Apel, & Henderson, 2008; Richardson, Altmann, Spivey, & Hoover, 2009). While it is established that eye movements are comparable when inspecting a scene (or hearing a scene description) as when visualizing it from memory (Johansson, Holsanova, & Holmqvist, 2006), the exact purpose of these eye movements remains elusive. Are eye movements during recall purely epiphenomenal or do they have a functional purpose? Here we address this question in four experiments where eye movements were prohibited either during the encoding or recall phases. Experiments 1 and 2 showed that maintaining central fixation during visual or auditory encoding, respectively, had no effect on how eye movements were executed during recall (but it did hinder memory retrieval). Thus, oculomotor events during recall are not reinstatements of those produced during encoding. When fixation was restricted during recall, Experiments 3 and 4 revealed that scene recollection was altered and impaired, irrespective of the modality of encoding. The functional role of eye movements during mental visualization is therefore apparent in this perturbation of visuospatial capabilities.

Link to article.

]]> http://www.lucs.lu.se/2012/01/new-article-in-joephpp-by-lucs-mental-imagery-group/feed/ 1 http://www.lucs.lu.se/2011/12/hur-funkar-evolution-avsnitt/ http://www.lucs.lu.se/2011/12/hur-funkar-evolution-avsnitt/#comments Thu, 29 Dec 2011 11:24:49 +0000 Tomas Persson http://www.lucs.lu.se/?p=2051 (In Swedish)]]>

Vill du ha evolution förklarad i fem små steg? I avsnitt 5 förklarar Jesper allt om vårt släktskap till aporna.
Detta är sista avsnittet.

Till samtliga publicerade avsnitt

Bakgrund: LUCS förestår Sveriges enda anläggningar som är godkända för kognitiva studier av apor och kråkfåglar. Info om forskningen finner du t.ex. här. Evolutionsteori är grundläggande för denna forskning, men ofta stöter man på missuppfattningar kring evolution. Tomas Persson vid LUCS primatforskningsstation ville göra en insats och lät producera ovanstående lilla filmserie.

Article featuring Peter Gärdenfors on education.

Article featuring the work of Agneta Gulz and the Educational Technology Group.

Article featuring the former LUCS member and close associate Sverker Sikström on concentration, memory and noise.

Vill du ha evolution förklarad i fem små steg? I avsnitt 4 förklarar Jesper allt om könsurval.
Serien publiceras fram till 29:e dec 2011, med ett nytt avsnitt varannan vecka.

Till samtliga publicerade avsnitt

Bakgrund: LUCS förestår Sveriges enda anläggningar som är godkända för kognitiva studier av apor och kråkfåglar. Info om forskningen finner du t.ex. här. Evolutionsteori är grundläggande för denna forskning, men ofta stöter man på missuppfattningar kring evolution. Tomas Persson vid LUCS primatforskningsstation ville göra en insats och lät producera ovanstående lilla filmserie.

Vill du ha evolution förklarad i fem små steg? I avsnitt 3 förklararJesper allt om vinst och förlust.
Serien publiceras fram till 29:e dec 2011, med ett nytt avsnitt varannan vecka.

Till samtliga publicerade avsnitt

Bakgrund: LUCS förestår Sveriges enda anläggningar som är godkända för kognitiva studier av apor och kråkfåglar. Info om forskningen finner du t.ex. här. Evolutionsteori är grundläggande för denna forskning, men ofta stöter man på missuppfattningar kring evolution. Tomas Persson vid LUCS primatforskningsstation ville göra en insats och lät producera ovanstående lilla filmserie.