Även om denna utveckling är mycket positiv är vi tvungna att vidta en del åtgärder för att klara av dessa ökade volymer. Från och med 2016, och för överskådlig tid framöver, kommer därför kandidatkursen i medie- och kommunikationsvetenskap endast att ges under höstterminer. Denna förändring beror på att masterstudenterna under vårterminerna ska skriva sina examensarbeten. Just uppsatskurser är nämligen de mest resurskrävande momenten i hela utbildningen. På vanliga läskurser undervisas alla studenter i grupp, men när det ska skrivas uppsatser tilldelas alla sin egen lärare i form av en handledare som ska hjälpa enskilda studenter att uppnå examensmålen. En uppsatskurs på kandidatnivå kan exempelvis inte sällan kräva fyra gånger så stora resurser som en normal läskurs, ibland till och med ännu mer. Med en begränsad resurstilldelning och personalstyrka är det således omöjligt att ha två så stora utbildningsmoment parallellt, åtminstone om studenterna ska kunna få handledning i något som ens ligger i närheten av nuvarande omfattning. Våren 2016 kommer vi, trots att kandidatkursen inte ges, tvingas överskrida vår budget för att tillfälligt anlita extra personal. Detta är dock inte hållbart i längden och för att kunna bedriva populära utbildningar på alla nivåer tvingas vi periodisera de utbildningar som innehåller examensarbeten för att jämna ut arbetsbördan över året. Detta innebär tyvärr en del konsekvenser som särskilt berör studenter på grundnivån. Studenter kanske inte kan läsa kandidatkursen när det skulle passa dem allra bäst, utan måste planera i enlighet med de nya villkoren. Då det, förutom 90 högskolepoäng i huvudområdet, även krävs 90 högskolepoäng i fritt valda kurser för att kunna ta ut en kandidatexamen skulle det enklaste rådet vara att man helt enkelt läser alla dessa fria terminer i följd, istället för att avsluta studierna med en fritt vald kurs. Vi vet dock att många av er har planerat in att avsluta med en praktiktermin men eftersom våra verksamhetsförlagda utbildningar utgörs av så kallade ”kvalificerade praktikkurser” kan man heller inte antas till dem innan kandidatkursen och sammanlagt 150 hp är slutförda. Inte sällan kan praktiken bestå i att utföra utredningsuppgifter av en karaktär som ligger uppsatsarbetet nära, vilket förutsätter en högre kunskaps- och kompetensnivå. Att förändra kursplanen och anta studenter till praktikmoment redan efter fortsättningskursen skulle därför innebära att sänka kvaliteten och förvandla praktiken till något som mer skulle likna en prao, vilket därmed skulle innebära att studenterna inte får vad de behöver för att ge sig ut i yrkeslivet. Vi beklagar och ber om förståelse för de bekymmer som denna förändring vållar en del av er. I gengäld finns numera ett mycket attraktivt masterprogram som vi tidigare saknat, där man kan studera i internationell miljö och bana väg för framtida yrkesverksamheter utomlands. Detta hade inte varit möjligt utan de förändringar av utbildningsutbudet som vi nu genomför.

Fredrik Schoug,
studierektor MKV