Mathias Osvath, docent i kognitiv zoologi och forskningsledare för The Cognitive Zoology Group vid Filosofiska institutionen, har beviljats 30 miljoner från Vetenskapsrådets bidrag till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer för projektet “Tänkandets evolution: 325 miljoner år av intelligens studerat genom neurovetenskap, kognitiv zoologi och paleontologi”.
Bidraget till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer syftar till att ge möjlighet för forskargrupper att utveckla tvärvetenskaplig forskning och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer där nydanande kunskap kan förväntas. Projektets samarbetspartners utgörs av palenteologer och neurovetare vid The University of Edinburgh, UK; Charles University, Czech Republic; Cold Spring Harbor Laboratory, USA and Ohio University, USA.
Om projektet:
Detta projekt kombinerar för första gången tre olika discipliner för att utröna hur kognitiv evolution går till: kognitiv zoologi, neuroanatomi och paleontologi. Vi vet nästan ingenting om hur naturen bygger kognition, trots att kognition är centralt för vår och övriga djurs existens. Ett av skälen är att det krävs en förening av högt specialiserad expertis och teknologi från våra olika discipliner för att svara på frågorna. När vi nu gör detta för första gången kommer vi studera ”reptillinjen” – den linje av djur som separerade från däggdjuren för mer än 325 miljoner år sedan – som innehåller alla kända reptiler som ödlor, sköldpaddor och ormar, men också krokodildjuren, liksom dinosaurierna och deras moderna efterföljare, fåglarna. Vi väljer denna linje eftersom den har betydligt fler levande djur från olika grupper än vad till exempel däggdjuren har. Den innehåller också ett överflöd av fossilt material, till exempel dinosaurierna. Detta skapar ett stort jämförelsematerial vilket leder till en högupplöst bild av evolutionen de senaste 325 miljoner åren.
Linjen motiveras också särskilt av att vi idag vet att fåglars kognition är minst lika avancerad som däggdjurens, och att dessa skilda linjers intelligens utvecklats var för sig. Neuroanatomerna kommer att med den senaste tekniken studera hjärnorna hos 300 arter från linjen. De kognitiva zoologerna kommer att utföra kognitiva studier på några av de centrala djuren i linjen. På så sätt kan vi få en god uppfattning om vilken hjärnanatomi som korrelerar med vilken kognition. Samtidigt kommer paleontologerna att CT-skanna en rad fossila skallar och modellerar dessa 'hjärnor' med högteknologiska metoder. Därefter appliceras kunskapen från neuroanatomin och den kognitiva zoologin på dessa utdöda hjärnor så att vi kommer att kunna reproducera delar av kognitionen hos utdöda djur och se hur den förändrades över tid. Projektet kommer leda till banbrytande kunskap om en av våra mest omhuldade egenskaper: tänkandet.
Länk till Vetenskapsrådet