A new paper has been published by Mathias Osvath and Elin Karvonen: Spontaneous Innovation for Future Deception in a Male Chimpanzee. Freely downloadable from PLoS ONE. Summaries here: Science NOWDiscovery NewsEkot(Swedish news radio)Press release from Lund University (In Swedish):

Innovativ schimpans planerar hur människor ska luras

2012-05-10 Schimpansen Santino blev 2009 världsbekant för att han samlar sten och betongskärvor som han senare kastar på djurparksbesökare. Nu visar en ny studie att Santinos uppfinningsrikedom och förmåga att förutsäga besökarnas beteenden är större än forskarna tidigare sett. Inte bara samlar och tillverkar han projektilerna i förväg, han hittar också oväntade lösningar för att lura besökarna. Studien som genomfördes vid Lunds universitet publiceras nu i PLoS One. [caption id="attachment_2249" align="alignright" width="250" caption="Santino går och knackar efter svagheter i betongen med baksidan av handen (foto: Tomas Persson)"][/caption]Ämnet för den nya studien är schimpansers förmåga till sofistikerad planering. Fallstudien visar hur människans närmaste artsläktingar verkar kunna planera för att luras och att de dessutom kan planera lurendrejeriet på ett uppfinningsrikt sätt. Särskilt intressant är att den studerade schimpansen genomför sina förberedelser när de människor han avser lura är utom synhåll. Det innebär att schimpansen planerar utan omedelbar återkoppling via sina sinnen från djurparksbesökarna – de som varit målet för hans planering. Föremålet för den nya studien är även denna gång schimpanshannen Santino. 2009 blev han känd för sitt beteende att i förväg samla stenar och tillverka betongprojektiler som han senare kastade på djurparksbesökare från sitt trygga hägn på Furuviksparken i Gävle. Beteendet tolkades som ett tydligt exempel på spontan planering inför kommande händelser. Santinos psykologiska tillstånd var märkbart annorlunda när han planerade stenkastningen jämfört med hur det var under hans senare aggressiva utspel. Denna kognitiva förmåga hade tidigare betraktats som unik för människor. Målsättningen med den nya studien, som genomfördes under säsongen 2010, var att samla mer detaljerad information om Santinos beteende. Ett nytt inslag var att han hittade uppfinningsrika sätt att gömma projektilerna, både i naturliga gömställen och i sådana som han byggt av hö. Alla gömställena placerades nära åskådarsidan. Därmed hann Santino kasta innan åskådarna hunnit ta skydd. Den första högömman tillverkades efter att djurparksguiden upprepade gånger backat besökargruppen när schimpansen försökt kasta. Alla gömmor upprättades när besökarna var utom synhåll, och projektilerna användes när de återvände till området. För att kunna tillverka högömmorna var schimpansen tvungen att först gå in till inomhusdelen för att hämta materialet. Under hela säsongen visade det sig att Santino föredrog metoden att gömma projektilerna. Det visade sig också att Santino konsekvent kombinerade två metoder för att luras: dels att gömma projektilerna, dels att hålla tillbaka dominansuppvisningen som annars brukade föregå kasten. De nya forskningsrönen tyder på att schimpanser kan representera andras framtida beteende utan att dessa är närvarande. Av avgörande betydelse är att schimpansens initiala beteende framkallade en framtida händelse snarare än att det förberedde honom inför en situation som han upplevt upprepade gånger förut. Detta indikerar en flexibilitet i planeringsförmågan, som hos människor utgår ifrån en sammankoppling av flera olika minnen från olika situationer som sedan används för att tänka ut potentiella framtida situationer. Författarna till studien är Mathias Osvath vid avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet, och Elin Karvonen vid universitetets primatforskningsstation. Artikeln heter ”Spontaneous innovation for future deception in a male chimpanzee” och publiceras nu i tidskriften PLoS ONE som utges av Public Library of Science.